Säga vad man vill om diktatorer, det ska man i och för sig göra eftersom de brukar ha mycket tråkigheter på sina samveten, men de brukar i regel ha mycket stil. Så det räcker och blir över faktiskt. Kolla bara på Khaddafi (jag vägrar stava med G som merparten av våra tidningar gör) möjligtvis är han galen, hans tid som ledare är definitivt förbi (säga vad man vill om det också) men stil har karlen utan någon som helst tvekan. Ännu blodtörstigare diktatorer som majoriteten juntaledare i Sydamerika under sjuttiotalet körde också med en klar och tydlig visuell policy. Den verkar i allmänhet ha bestått i liten mustasch av modell tangorabatt, stora mörka solglasögon (Varför har de alltid solbrillor förresten? Det kan ju inte ha med benskörhet att göra, någon ögonsjukdom kanske) och prålig uniform med mycket grejer på. Nu verkar det inte troligt att någon militärkupp kommer ske i Sverige inom den närmsta framtiden men om det mot all förmodan skulle hända tycker jag ändå att ett grundkrav på ledaren är att denne har ett gångbart visuellt koncept. Fast det kanske man inte ska räkna. Ingen svensk statsminister har sportat en visuell image så där trovärdig sedan Hjalmar Branting skulle jag vilja påstå.